Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Lärobokens framställning av islam och muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell..

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer.

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger på att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper då kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras på den socialkonstruktivistiska synen på etnicitet, vilken innebär att etnicitet är socialt konstruerat och föränderligt. Detta medför att olika omständigheter kan orsaka att gränserna mellan etniska grupper ändras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsättningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.